Nästa besök var Olteni skolhem, här bodde tidigare pojkarna som flyttat till Bodoc. En ny generation barn bor där nu.
Hämtades av Zoltan för besök på hans foundation ”Gese Daniel” , Vi visades runt i de olika klassrummen och förskolan och andra grupper. En mycket bra undervisning , allt pedagogiskt väl genomtänkt. Mycket hög kvalitet. Man har tydligen satt sina spår här, det visade sig att Zoltans barnbarn döpts till Iris! 😀
Foundation ”Speranta”. Jag hade inte varit där efter ombyggnaden, jättefint nu. Hjärtligt mottagande fick vi som vanligt, massor av pussar på kinden. Sådan är seden i Rumänien. Där kan man också tala om en fantastisk utveckling, men det beror helt och hållet på den psykolog som vi anställde för några år sedan och som vi även betalar lönen för. Emese är fantastisk, hon har fått igång ungdomarna, dom är glada och deltar i allt.
Maria foundation. Bara positivt där också. Dom hade fått lite jobb till sina ungdomar, att vika foldrar till något företag. Man blir förvånad över hur effektivt dom här handikappade ungdomarna jobbar. När vi kom höll dom på att öva inför något uppträdande dom skulle ha. För några år sedan var det inte tänkbart att dom skulle visa upp sig med sådant. Så nog har det utvecklats otroligt.
Därefter tog Maria oss med till en lägenhet där gruppboende ordnats för två pojkar. Den ena pojkens mormor hade bott där tillsammans med honom , men hon gick bort för några månader sedan och då var lägenheten hans, nu har den renoverats för sponsrade pengar från annat land. Dom vill bygga ett större gruppboende för dom har ungdomar vars föräldrar börjar bli gamla och när dom går bort finns det ingen som tar hand om dom. Dom har sökt EU-bidrag och försökt på alla sätt, men bara avslag, dom har tomt och dom har ritning men inget att bygga huset för och det är stort behov att det blir av. Men vi har sett vilka som får EU-bidrag! Två hotell , det ena var lite halvrisigt och det andra nästan rivningsfärdigt har fått bidrag att renovera och blivit rena lyxhotell.
Efter dessa besök gör vi tre studiebesök efter varandra , först ett äldreboende, men det liknar rätt mycket våra. Det är kyrkan som driver det, staten ordnar inte den sortens boende, bara förvaringar. Två barnhem som drivs av samma kyrka. ”Lidia home”som vi tidigare besökt hade nu fått ta hand om sex barn där mamman hade stuckit hemifrån för ett par månader sedan, pappan arbetar till sent på kvällarna och den äldsta dottern som är 13 år fick ta hand om de övriga syskonen och framför allt den minsta tvååringen. Nu har barnen fått flytta till barnhemmet.
Fyra av oss åkte med Andras till en by med romer som bodde ca 1½ mil utanför stan. Vi har sponsrat med pengar där, men vi trodde det var en kontainer men visade sig vara ett ”hus”, dåligt, men ändå bättre än soptippen där dom tidigare bott, senare under en bro.
Iris sida 